BOKEN

a2

Omslag

Foto: Peter Pettersson, släkt med mig i rakt nedstigande led.

Visa sida »

Förord

De senaste åren har massmedia så gott som dagligen matat oss med det alarmerande budskapet att det pågår en global klimatförändring som kan få katastrofala effekter. Vi har fått höra att en överväldigande majoritet av världens klimatforskare är överens om vad denna klimatförändring orsakas av och kommer att leda till: Jorden värms upp på grund …

Visa sida »

Innehållsförteckning

1.   Att se och tolka 1.     Kossan på ängen 2.     Matematikern och kossan 3.     Biologen och kossan 4.     Klimatologen och kossan 2.   Alarmisternas budskap 1.     Att bränna kol 2.     Fossila bränslen och biobränslen 3.     Utsläppen av fossil koldioxid 4.   …

Visa sida »

1 ko

Kapitel 1: Att se och tolka

Om svenska kor och hur forskare arbetar   1.1 Kossan på ängen En matematiker, en biolog och en klimatolog på förstagångsbesök i Sverige åkte taxi från Sturups flygplats mot Lund. Någon kilometer från flygfältet passerade bilen en äng där en ko av svensk låglandsras gick och betade. ”Titta”, sa klimatologen, ”De svenska korna är svartvita”. …

Visa sida »

3 co2 utsläpp ny

Kapitel 2: Alarmisternas budskap

Om klimatologiska observationer som ligger till grund för alarmisternas hypotes att vi riskerar att fördärva vår jord genom våra mänskliga aktiviteter Hur det alarmistiska budskapet förts upp på den politiska agendan   2.1 Att bränna kol När jag lärde mig läsa behövde jag omsider hjälp med att skilja på kål och kol. Då vidare-befordrade far …

Visa sida »

Kapitel 3: Katastrofscenarierna

Om de faror som alarmister fruktar att en global uppvärmning kan medföra, samt skeptikers lugnande invändningar . . 3.1   Varningsrop eller skräckpropaganda?  Det finns ingen anledning att slå larm om man inte ser någon fara hota. Därför är det självklart att alarmisternas budskap om en antropogen global uppvärmning alltid har inrymt angivelser av vilka oönskade …

Visa sida »

Kapitel 4: Hockeyklubban

Om alarmisternas försök att dödförklara den medeltida värmeperioden   4.1 Den medeltida värmeperioden Direkta temperaturbestämningar med termometer påbörjades inte förrän på 1700-talet. Luftens och vattnets temperatur före den tiden kan man bara uppskatta med indirekta metoder, t. ex. genom att granska tjockleken av trädens årsringar, den årliga tillväxten av koraller, eller isotopsammansättningar i havssediment, stalaktiter, …

Visa sida »

Kapitel 5: Jordens temperaturhistoria

Om istider, interglacialer och det holocena optimet     5.1   Från varm forntid till istidsåldern Jorden anses vara 4,6 miljarder år gammal. Hur varmt det var på den nyskapade jorden är det ingen som vet, eftersom det fortfarande råder delade meningar om hur det gick till när solsystemet och planeterna bildades. Ej heller är det …

Visa sida »

Kapitel 6: Naturliga orsaker till globala temperaturändringar

Om Milankovichcykler och solfläckscykler Hur temperaturen samvarierar med solaktivitet, jordmagnetiska index, kosmisk strålning och luftens koldioxidhalt     6.1   Milankovichcykler Alla vet att dygnsmedeltemperaturen på en ort i första hand bestäms av årstiden samt ortens läge på jordklotet. Vi har också fått lära oss att detta hänger samman med att solinstrålningen vid en viss …

Visa sida »

Bild 31 fossila utsläpp

Kapitel 7: Kolcykeln

Om kolreservoarer, koldioxidens kretslopp och naturens upptag av antropogena koldioxidutsläpp       7.1   Siple/Mauna Loa-värdena Detta kapitel syftar främst till att belysa i vilken utsträckning våra utsläpp av fossil koldioxid bidrar till att öka atmosfärens koldioxidhalt. Därför kan det vara lämpligt att starta med att beskriva vad vi enligt IPCC vet om luftens koldioxidnivåer …

Visa sida »

Kapitel 8: Den felande koldioxidkällan

Om vulkanism, termisk avgasning, lömska felkällor och tidsmässiga variationer av luften koldioxidhalt     8.1   Vulkanism IPCC betraktar vulkanism som en naturlig koldioxidkälla utan större betydelse för atmosfärens halt av gasen. Man stöder detta på arbeten som visat att koldioxidutsläppen från kända vulkaners utbrott troligen är mindre än 0,1 GtC/år (IPCC 2001, WG1, Section 3.1) …

Visa sida »

Bild 41 fluktuationer

Kapitel 9: Kolcykelmodeller

Om vetenskapliga modeller och kolcykelmodellers förmåga att beskriva observerade variationer av luftens koldioxidhalt.   Samt obekväma fakta för alarmistiska klimatmodellerare     9.1   Vetenskapliga modeller När folk i allmänhet talar om modeller syftar man ofta på personer som i likhet med fotomodeller låter sig avbildas som motiv i olika sammanhang, eller om modelljärnvägar och andra skalenliga …

Visa sida »

Kapitel 10: Att spå klimat

Om gullhönor, klimatmodeller, växthuseffekten och Le Chateliers princip . . 10.1   Att spå väder Gullhöna, gullhöna flyg, flyg, flyg I morgon blir det vackert väder .                                       Barnramsa Raketer stiger i vädret, man vädrar sitt rum, och det finns fortfarande kvar en och annan väderkvarn. Språkbruket visar att ordet väder ursprungligen stod för luft och vind. …

Visa sida »

Bild 50 hiatus

Kapitel 11: Klimatmodellernas prognoser

Om växthuseffektens fingeravtryck och 2000-talets temperaturutveckling Gamla och färska spådomar rörande de framtida temperaturerna, samt klimatmodellers prognosförmåga   11.1   Deskriptiva modeller De röda mätpunkterna i Bild 48 A visar hur den medelvärdesutjämnade globala temperaturen har utvecklats under 1900-talet. De beskrivs tämligen väl av den dragna blå kurvan, vilken beräknats genom att anpassa ett sjundegradspolynom med …

Visa sida »

Bild 53 Skördeutbyte

Kapitel 12: Skeenden på lång sikt

Om kol/syrecykeln och skälen till att jordens atmosfär innehåller 21 procent syre, men bara några hundradels procent koldioxid Samt om vådan av att fossilisera kolföreningar och nyttan med att elda upp fossila bränslen     12.1   Varför är luftens koldioxidhalt så låg? Under industriell tid har luftens koldioxidhalt ökat från 0,03% till 0,04%. Är det …

Visa sida »

Bild 54 Long temp i USA

Kapitel 13: Att beräkna globala temperaturer

Om globala temperaturmedelvärden, sneda urval, tätortseffekter, artefakter och en millenniebugg Samt offentlighetsprincipen och Climategate     13.1   Metoder för beräkning av globala temperaturer Skeptiska strålningsfysiker framhåller att begreppet ”global temperatur” saknar fysikalisk mening. Det kan nog vara sant vad jordens strålningsbalans beträffar. Men det hindrar inte att begreppet kan vara till nytta så som det …

Visa sida »

Bild 58 temptrend fingeravtryck

Kapitel 14: IPCC som bedömningsinstans

Om IPCC:s organisation och sätt att arbeta Samt uppmärksammade fall där IPCC dragit slutsatser på vetenskapligt ohållbara grunder   14.1   Miljörörelsen och klimatalarmismen I likhet med andra organismer ägnar vi människor oss åt aktiviteter som ytterst tjänar syftet att säkra artens fortbestånd genom att förse oss med näring och annan välfärd. Liksom andra organismer påverkar …

Visa sida »

Kapitel 15: Vetenskap versus politik

Om IPCC:s alarmistiska agitation och samarbete med politiska miljöorganisationer Samt hur världens regeringar tagit befälet över beskrivningen av det vetenskapliga kunskapsläget . . 15.1   IPCC som agitatorisk instans To capture the public’s imagination … we have to offer up scary scenarios, make simplified dramatic statements and make little mention of any doubts we might …

Visa sida »

Kapitel 16: Slutord

Om svenska tigrar, Stockholmsinitiativet, information, kunskap och demokrati . . . . 16.1   En svensk tiger Jag lärde mig läsa under Andra Världskriget, då det satt ”En svensk tiger”-affischer på alla annons-pelare. ”Tala är silver, tiga är guld” fick min generation lära sig. Så jag har inte tidigare lagt mig i den offentliga samhällsdebatten, utan …

Visa sida »

Appendix

Experimentella bestämningar av koldioxidens atmosfäriska uppehållstid, ordnade efter mätmetod och rapportår Värden inom parentes anger mittpunkten av angivna intervall och har använts i Bild 51 Källor:  E. T. Sundquist, 1985, American Geophysical Union, Geophysica Monograph 32:5; T. V. Segalstad, 1998, in Global Warming: The Continuing Debate (R. Bate, ed.) p.184   Författare [publikationsår]     …

Visa sida »